Jag vet att jag inte är ensam om att drömma om att frilansa och kunna jobba från andra länder. Upptäcka världen samtidigt som jag försörjer mig själv. Men, jag är inte dum i huvudet. Jag fattar att det är få förunnat att verkligen få det att fungera. Det är inte bara en dans på rosor. Men är just jag en av dem som kan få det att bli det där spännande äventyret? Åh, jag vet verkligen inte.

Vad skulle jag kunna jobba med? Det finns de som har bra utbildningar och jobb som de kan ta med sig runt om i världen, som vissa sorters konsulter eller programmerare eller frilansjournalister. Jag vet en man som är psykolog och som har patientsamtal via Skype. Han är en sådan där KBT-terapeut och hjälper folk. Men då kan man ju inte precis sitta på ett café i Paris och jobba, utan behöver ett avskilt rum, så han hyr en lägenhet i Portugal och … ja, i slutändan så visst, han är utomlands, men han sitter där i lägenheten och jobbar och inte har han några kollegor på plats heller.

Hur som helst, vad skulle jag kunna göra? Eget företag, kanske ha en butik och inte ha eget lager utan jobba med dropshipping? Men det kräver en del muskler för att få butiken att bli så stor att jag kan leva på den. Jag skulle behöva få det hela att rulla redan på hemmaplan, innan jag packar resväskan. Network marketing arbetar många med och de lovordar det, förstås, säger att det är jätteenkelt och att de jobbar deltid men tjänar som en heltid och så vidare. Men nej, jag tycker att det känns lite fel. Att de flesta sådana företag handlar i grund och botten om att värva fler säljare, snarare än att sälja produkten som sådan. Att i många fall är det en själv och andra säljare som är “kunderna”. Att hela tiden behöva prata om vilket drömliv jag har och hur det går så bra att sälja, för att få fler att bli mina underhuggare (så jag kan tjäna lite på riktigt), nej. Nu kanske någon opponerar sig här och säger att så går det inte alls till, men det är i alla fall så jag upplever det från utsidan.

Jag tror att jag skulle vilja blogga och kunna resa mer. Men att starta en blogg och leva på den är inte så lätt idag. Jag skulle behöva ha något särskilt att skriva om. Något som på riktigt intresserar folk. Men allt är ju redan gjort. I slutändan undrar jag ändå hur romantiskt det egentligen är att sitta där på ett myllrande kafé på Bali och jobba, för att sedan gå till stranden. Kanske är det pressat och stressigt, svårt att få ihop till brödfödan och med knackig wi-fi, ensamt utan familj och vänner. Eller så är det alldeles, alldeles underbart …