Ända sedan tonåren när min äldre kusin var ute på tågluff i Europa, har jag drömt om att göra samma sak. Friheten i en ryggsäck, äventyret i att planlöst hoppa på tåget och åka från ort till ort, från land till land. Jag vet att det inte är så längre, att man numera måste boka sin tågresa och få en sittplats, men trots det kopplar jag ihop tågluff med frihet. Allt man behöver i ryggsäcken, sova på vandrarhem, träffa nya människor, uppleva världen.
Om jag tågluffade nu skulle det nog vara lite mer vuxet, ändå. Mysiga pensionat och B&B, vacker natur varvat med stora städer. Framför allt drömmer jag om de där otroligt vackra tågsträckorna neråt Alperna som man ibland ser på nätet, de med snötäckta toppar och hisnande stup, där tåget i sakta mak tuffar över en snirklig gammal bro. Dessutom tänker jag på all mat jag vill uppleva. Äkta italiensk glass, det franska köket, tyska korvar och apfelstrudel på sin rätta plats, mustiga grytor från östeuropa, söta små spanska bakverk och desserter, färsk frukt i massor. Med ett lätt reselakan istället för en sovsäck borde inte packningen bli alltför otymplig.
