Mina tankar, mina ord på väg

Posts Tagged ‘vänner’

Resfeber?

Det är inte utan att jag har börjat få resfeber redan…. Men mest är det en längtan till min älskade Ö som känns i kroppen. Ön där mina barn är födda och delvis uppvuxna, där jag har mina (i år inte ålder) äldsta vänner. Där friheten känns som ett öppet landskap och mitt hjärta till stor del är kvar. Men som jag redan jag pratat om här i bloggen så tror jag mig inte om att nån gång flytta tillbaka, inte med ett romantiskt glimmerraster för ögonen i alla fall. Nä, i det fall nåt sånt skulle ske blev det på helt nya premisser, med en ny utgångspunkt.

Almedalen

Visst är det så att jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt under min vecka på ön, men trots allt så åker jag i första hand dit för att ladda om batterierna och få ny kraft och energi i mitt i det närmaste helt urladdade batteri. Men en sak har jag bestämt mig för och det är om jag får möjlighet att fråga Politiker på plats varför man inte pratar arbetslösa 50-plussare. I’m a man on a mission here!

KalkstensHawaii

..som Gotland också brukar kallas är ju en helt fantastisk plats, där alla som varit där har sina ena smultronställen. Jag kommer helt klart att besöka några av mina under tiden och rapportera här i Bloggen så ofta jag orkar, men mest blir det nog på min Posterous sporring.nu där uppdateringar kommer att ske. Så kika in där emellanåt så får ni se vad jag ser!

Almedalsveckan

Ja nu närmar sig Almedalsveckan med stormsteg, och för egen del ska det blir så skönt att åka ner till ‘min Ö’ och träffa mina (i huvudsak Analoga) vänner där. Väl där blir det förmodar jag en hel del hänga med Twittervänner som också kommer dit. Nätverkandet kommer att vara en del av det viktiga arbetet under veckan men också att hämta ny energi och kraft för mina kommande utmaningar. har sett att några av mina onlinevänner som jag ännu inte träffat IRL kommer di så det blir extra kul att träffa dom. jag kommer självklart att blogga från min vecka där så ni kan följa mig både här och på min Posterous sporring.nu där jag kommer att ladda upp foton och korta notiser under dagarna.

Politik

Självklart kommer jag att försöka få svar på min fråga vad man tänker sig göra för oss sidokvalificerade 50-plussare. Och vad man tänker göra åt åldersdiskriminering som florerar på den Svenska arbetsmarknaden. För egen del ser jag inte något parti som tar den här frågan på allvar, utan nu gäller det enbart att ragga den unga väljargruppen (som man inte lyckas speciellt bra med heller), så vi 50-plussare får snällt vänta……

Vänner

Ser fram emot att träffa mina vänner som finns kvar på ‘ön’, jag längtar oerhört efter dom då dom har varit del av mitt liv under åren jag bodde där. Under dom första 6 åren efter att jag flyttade från Gotland så längtade jag så mycket och försökte hitta jobb där för att kunna återvända. Men nu inser jag att både jag och Gotland har förändrats och det jag hade/kände/upplevde där var då och att det inte kommer att bli samma sak igen. Så nu njuter jag av att åka ‘hem’ även om ‘hem’ har förändrats.

Nu är nu och då är då

Har sett mina föräldrars vänner återvänd till orter där dom växt upp eller trivts under sitt yrkesliv och blivit besvikna, i vissa fall djupt besvikna så för egen del tror jag att man ska leva där man är och det vi kallar nuet så mycket som möjligt. Jag skulle däremot kunna tänka mig att flytta igen (den 28e gången i ordning i så fall) och då gärna till Norrköping där jag har många nära och goda vänner. Men jag är anpassningsbar så dyker det upp ett jobb varsomhelst så tar jag chansen och rör på mig, ingen tvekan om den saken.

Infinner sig när jag inser att tiden rusar fram med ljusets hastighet. Och så sitter jag här igen, säljet går trögt och är obefintligt, A-kassa dagarna är på upphällningen, så är det med min tilläggsförsäkring med. Som tur är finns det en arbetsmarknadsförsäkring som går in när A-kasse dagarna är slut, men det blir iaf en försämring ekonomiskt. Om man hade fått 80% av sin ursprungliga inkomst hade livet sett annorlunda ut, men man ska ju inte kunna leva på A-kassan, den ska ju bara finns där för en övergångsperiod. Känner den stora tröttheten komma igen, inte bra alls, får mota den i grind genom tätare besök på mina kontor inne i city och mina energigivande promenader.

Kommande utmaning

Den riktigt stora utmaningen för mig ekonomiskt kommer i Augusti då jag har enbart ovan nämnda försäkring som inkomst. Och även om jag har lärt mig leva i en panik ekonomi så börjar det påverka mig väldigt negativt känner jag, en känsla av utbrändhet helt enkelt. Och dessutom närmar jag mig årsdagen (3 år sen) min krasch 2007. Jag har redan förstått att man kan förvänta sig bakslag, ungefär som nyktra alkoholister på nåt sätt, men jag håller humöret uppe så gott det går och ser fram emot Gotland och Almedalsveckan så får jag nog ny energi.

Var är jobben?

Frågar mig lite lätt, var är jobben? Min tes och analys är att företagen bestämt sig för att vänta med anställningar så långt som möjligt till Hösten och helst efter valet. Men det är bara min egen tes och analys, egentligen finns det ingen skillnad från tidigare utan det är bara en förlängning av tidigare konstaterade fakta här på bloggen. Arbets och Uppdragslös, just nu känns det tungt. Om det är någon som läser det här och känner: “Ja!! Det är Anders vi ska ha!!” Så finns mina kontaktuppgifter här på bloggen under Kontakta mig!

Ljuspunkter – värmen på/i den Sociala webben

Jo, dom finns och det är framförallt i kontakten med vännerna på den Sociala webben, dom ger mig varje dag nåt nytt att glädjas åt och jag känner en stor värme därifrån. Tack alla ni för att ni finns och för att jag får räknas in i er vänskapsbubbla!

Nu när jag var hos min Mamma på besök så satt jag och funderade en hel del på att man aldrig vet om och när det är sista gången man skiljs från någon. Extra tydligt blir det när man blir äldre och ens bekanta blir äldre. Och speciellt när det gäller ens föräldrar, då blir det extra svårt att greppa. Men det är en del av livet, att skiljas… för annars kan man inte mötas/ses igen.

Och hur svårt det än är, så måste man ibland acceptera att den vänskap man haft med någon, kanske inte är för evigt som man gärna vill tro. Minns så väl när jag slutade på Mellansels Folkhögskola och den nära gemenskapen vi hade då vi gick där. Och alla som någon gång gått på en Folkhögskola vet vad jag pratar om, speciellt om man som de flesta av oss bodde på skolan. Jag och mina nära vänner, vi mer eller mindre svor på att vi aldrig skulle tappa kontakten… men som ni förstår så fungerar inte livet så. Man hamnar i olika sammanhang, bygger ny nätverk och då tappar man till slut greppet om de gamla sammanhangen man haft. Eller man kanske ger upp det gamla för att fortsätta sin resa genom livet?

Vad man kan lära av det här då? Att inget varar för evigt, och eftersom vänskap är en del av livet så är även vänskap och vänner något som förändrar sig under livets olika skeenden. Och jag tror att när man har accepterat det så kan man gå stärkt vidare även ur en svår skilsmässa, för även att skiljas från sin vänner är en sån.

Mötas och skiljas är livets gång, skiljas och mötas är hoppets sång. (Gammalt ordspråk)

Egentligen var min tanke att det här kapitlet av Söndagsfilosofen skulle handla om något helt annat, men så läste jag denna brillianta artikel på min vän Johan Langes blogg och då kände jag att jag bara var tvungen att få berätta varför Twitter betyder så mycket för mig och varför jag älskar att vara en del av den fantastiska gemenskapen där.

Som de flesta klev jag in i Twitter (började egentligen med en annan tjänst, Jaiku) utan att ha en aning om vad jag skulle förvänta mig. Så min början blev som de mångas, trevande och lite lätt tafflig. Men en dag förändrades allt, någon svarade på en av mina tweet’s. Det var ett av många omtumlande ögonblick som skulle upprepas under de kommande åren, och som fortfarande gör det till en glädje att varje dag vara en del i det ‘eviga samtalet’.

Mina topp sju för att älska Twitter

1. Den fantastiska möjligheten att få kontakt med kreativa och öppna människor – människor som delar med sig av sitt stora kunnande och som man gärna delar med sig av sitt till.
2. Här är folk hjälpsamma, ställer upp på ett sätt man inte tror finns idag!
3. Nyhetsflödet – Här är nyheterna alltid aktuella, och man får rapport från platserna där det händer med bilder och i bland korta videos. Mycket snabbare än vanliga nyheter.
4. En dörröppnare utan dess like, här får man direkt kontakt med i princip alla som finns på Twitter (om dom har förstått värdet av konversation det vill säga!)
5. Kreativitet – möjlighet till ‘Crowd sourcing’ av en idé man har och vidare utveckla den till något som är/blir färdigt.
6. Du behöver ingen introduktion, allt handlar om att du är den du är.
7. Man får vänner för livet – såna vänner man kan lita på när livet går i motlut.

Men den största av dom alla är ändå den fantastisk möjligheten att lära känna nya spännande och kreativa människor, och att få ta del av deras liv och händelser i deras liv, glädjas med dem när något roligt hänt och sörja med dem när något sorgligt inträffat.