Så var det dags igen att se över planeringen framåt, där min kalender just nu ekar väldigt tom förutom en massa födelsedagar, och dessutom jämna såna. En som fyller 50,...
Så var det dags igen att se över planeringen framåt, där min kalender just nu ekar väldigt tom förutom en massa födelsedagar, och dessutom jämna såna. En som fyller 50, en 60 och en 30. Alla under Juli månad, dessutom på olika ställen i landet. Får fundera ut nåt smart sätt att ta mig runt till låg kostnad…..
Ekonomin är hela tiden en stressfaktor, men än så länge så flyter mitt skepp på ytan och det är enbart genom att jag varit proaktiv och hela tiden tagit kontakt med mina kreditorer i tid. Allt handlar om det och genom att jag gjort det så håller jag nästippen ovanför ytan. Men jag ser en ljusning komma, inte nu men längre fram.
Veckan som gått
Sammanfattningsvis: Jag har tagit det lite lugnt och laddat om batterierna.
Måndag hade jag ett möte med mina vänner Lovelab där vi gick vidare med onlinestrategier och utvecklade tänket kring deras blogg.
Tisdag, Tweetmetup i Uppsala, där vi kör igång Social Media Club Uppsala vid nästa lunch om ett par veckor. Sen minitweetup med Ingela från Umeå, och på kvällen Concerts For Change
Onsdag Frukost med Katarina Widoff, Komfab som jag har börjat coacha inom Sociala webben. Vi ska också börja samarbeta en del framöver. Katarina bloggade senare under dagen på Driva-eget.se om vårt möte. Sen åkte jag till Vascaia kontoret för att ha två möten under dagen.
Torsdag-Fredag samlade jag krafter och gjorde lite Brainstorming för att se vad som poppade upp, kreativitet är inget som kommer till en plötsligt, det är också hårt arbete som måste göras regelbundet för att hjärnan ska få sin föda.
Sinnesrobönen
Den senaste tiden har Sinnesrobönen blivit alltmer viktig för mig, och jag tror att alla kan ha nytta av att ta till sig orden i den oavsett religiös övertygelse så därför avslutar jag dagens Söndagsfilosof med den:
Sinnesrobönen- Svenska
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
och vreden slocknar i mitt bröst.
Låt mig aldrig misströsta
om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.
Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid
hos en ensam.