Posts Tagged ‘Söndagsfilosofen’
Föräldraskap
Förmodligen en av våra svåraste uppgifter i livet, att vara föräldrar. Men samtidigt en av de lättaste i många fall. Och all perioder i barnens uppväxt har sin charm, jo…. även mitt under den absolut värsta trotsåldern… då den egna individen formas. Som är en så viktig period, fast ack så nervknäckande….
Mina tjejer har utvecklats på helt olika sätt, den ena har varit som en rak uppåtgående rörelse. Den andra har kört trappstegsmetoden, men båda har utvecklats till starka, trygga och vackra unga kvinnor. Och jag är övertygad att båda två kommer att fortsätta påverka vår omvärld på ett positivt sätt, var och en på sitt sätt. Att få uppleva det jag gjorde i veckan Med Gabriella i veckan, se hur stark hon är, vilken passion och engagemang hon har för sitt projekt men mest för barnen hon ska få träffa som volontär i Ghana, har fått mig att inse att: Jo, Anna (barnens mor) och jag har gjort rätt, och att vi fortsatt göra rätt. Kraften i att ge ett fritt kreativt utrymme under uppväxten, kommer idag tillbaka med full styrka och det är såå vackert att se!
Det starka rättspatos, och en önskan att stå upp för dom som är svagare har under årens lopp yttrat sig på många sätt. Ett engagemang som både Melissa och Gabriella har, och för mig som pappa är det något av det finaste att se. Jag tänker inte gå in på detaljer men det har varit utmärkande ända från Dagistiden fram till nu.
Föräldrar
Av egen erfarenhet har jag sett vad mina föräldrars engagemang har betytt för min utveckling, min stackars far som under en intensiv tid under min uppväxt fick hämta mig. Ofta vid sena timmar efter orkesterrepetitioner, dansspelningar, dansträningar mm. Måndag till Torsdag var det så….
Men också den milda hand med vilken dom gav mig frihet under ansvar, vilket fick mig att växa som person och människa. Att aldrig vara fördömande utan vara stödjande och att ge moraliska och etiska regler att leva efter. Nu när jag sitter i min Mammas kök (Koffice) och tänker tillbaka på min uppväxt inser jag hur rätt dom gjorde mina föräldrar. Kanske jag inte alltid såg det så då under uppväxten, men med facit i hand så förstår jag mera hur väl.
Och förstår också hur det påverkade min egen föräldra/pappa roll och att det har överförts till mina fina tjejer. Och jag hoppas att det tas vidare från mig till mina döttrar till deras barn… positivt föräldraskap.
Som titeln anger så har det under den senaste tiden funnits både svårigheter och möjligheter. Och man kan i ett sånt läge välja antigen att låta svårigheterna stjälpa en, eller att se möjligheter bortom svårigheterna. Att leva som man lär helt enkelt, vilket i sin tur inte alltid är det enklaste.
Svårigheter
Jag har den senaste tiden (läs året) brottats med ekonomiska svårigheter, vilket jag fortfarande gör. Ansvaret ligger helt och hållet hos mig själv, men även om så är det tufft. Så under förra månaden kom det till den punkt där jag inte orkade längre utan blev mer och mer deprimerad. När man har kämpat så länge är det svårt att ge upp helt, då det får långtgående konsekvenser, så jag tog hjälp av mitt när nätverk och outade hur läget var. Och jag måste säga att det var en befriande känsla att få dela vad jag gick igenom med dom, bara det gjorde en oerhörd skillnad.
Nu är den omedelbara krisen över (för nu) och jag flyter vidare ett tag till, hur länge vet jag inte men en större förändring måste komma snart. Jag har arbetat så hårt och intensivt att jag har bottnat många gånger det senaste året.
Möjligheter
I svårigheterna kan man hitta möjligheter, för egen del var det dels att få kraft från mina vänner och dels att jag genom dom också fann nya lösningar. Lösningarna är kanske inte hållbara i längden men i det kortare perspektivet är det en oerhörd lättnad. Nu rebootar jag och tar nya tag igen, ny brainstorming och nya perspektiv. Och med den uppkommande Okonferensen i Spånhult som vi i SMCSWE arrangerar i sikte kan bara goda saker hända. Jag hoppas att jag träffar DIG där med, då kan vi bygga vidare på våra idéer och drömmar för en bättre Värld för oss alla.
Valet 2010
Jag har aldrig under all dom år jag haft rösträtt känt mig så oerhört kluven var min röst ska gå. Tidigare år har det varit självklart och det har aldrig varit nån fråga om vart min röst läggs. Hur känner du inför att välja? Tycker du att vi har fått svar på våra frågor, eller har man som vanligt slingrat sig förbi oss??
Min titt in i kristallkulan
I början av året så sa jag till några av mina vänner att jag tror att det som kommer att styra hur folk röstar är inte debatterna på TV, utan någon enskild händelse. Kanske en bloggpost eller nåt annat som skakar om och får långtgående konsekvenser. Och kanske fick vi det med Fallet Annica Holmquist som hennes dotter skrev om i sin blogg Sveket – Klamydiabloggen. Om det inte gjort något annat så har det definitivt skapat debatt kring hur vår ‘fantastiska’ sjukförsäkring ser ut och med vilken godtycklighet det ibland tas beslut. Vilket inte är någon nyhet i sig, minns när min Mamma var sjukskriven på 70 och 80 talet och vi hade besök av kontrollanter från Försäkringskassan månadsvis så att Mamma verkligen var sjuk….. Så jag tycker inte tidigare regeringar ska klappa sig för bröstet och tycka att man är så duktiga. In my humble opinion, samma skrot och korn.
Arbetslösa – som jag (och sveket mot oss!)
Jag har tidigare på den här bloggen pratat om hur det är att vara arbetslös, och hur det i mitt fall känns att vara sidokvalificerad dvs antigen ansedd varande över eller under kvalificerad beroende på vilket arbete jag söker. Den här frågan har jag trots upprepade försök inte fått svar på från NÅGOT parti, och min enkla slutsats är att sidokvalificerade +50 personer inte är av intresse för de politiska partierna. De grupper man riktar in sig på är (som vanligt) Ungdomar, pensionärer och barnfamiljer. Så…. när jag väljer idag kommer jag att välja inte utifrån hjärtat utan jag kommer helt enkelt att taktikrösta, lägga min röst på ett parti som behövs i det politiska samtalet.
Vi Väljer – men vad väljer vi?
Citerar en av mina vänner “valet stundar och det är med en stor klump i magen. I år har det känts mer angeläget att fullfölja sin demokratiska plikt jämfört med tidigare, någonsin! Stora mörka krafter florerar i våra samhällen och riskerar att demolera vår värdighet! Valet och tillståndet i vårt gemensamma samhälle känns misslyckat oavsett hur det går…”
Låt oss gå och rösta nu, låt oss hoppas att olyckskorparna inte får rätt oavsett vilket block som ‘vinner’, för någon tävling är det ju verkligen inte!
