Posts Tagged ‘Söndagsfilosofen’
Mamma
I går begravdes min Mamma Gunnel och det var den mest emotionellt utmattande dagen i mitt liv någonsin. Jag hade tagit extra mycket lugnande tabletter för att klara av smärtan, men ändå när jag satt där i kyrkan så släppte ‘proppen’ och jag bara lät min sorg vandra fritt. När jag sitter där inser jag att i den här kyrkan har jag spelat många många gånger (tror ungefär 25 gånger) men det är speciellt en gång jag håller extra kär i mitt hjärta, nyårsbönen 1986 då jag framförde ett Siciliano som jag komponerat för Viola och piano (framfördes med orgel istället) och Mamma Gunnel grät av glädje. Och efteråt sa Mamma: “Nu förstår jag varför du tycker om musik så mycket!” Vid minnet av det här brast det för mig, insåg att jag kommer aldrig få höra Mamma säga så igen….
Samtidigt när allt var över, kistan jordsatt och jag äntligen kan släppa på den oerhörda anspänningen det har varit sen Mamma avled den 3e Mars tills nu, måste jag få säga vilken oerhörd lättnad att få utlopp för min sorg i kretsen av mina döttrar, mina systrar och deras familjer. Att få dela samma sorg är oerhört skönt, man behöver inga ord för att beskriva vad som händer inom en.
Och… “Lugnet som uppstår när allt är över…En fridens känsla…..”
Tackar Gud för mina fina föräldrar och lyser frid över Gunnel och Lasse!
Idag blir söndagsfilosofen lite annorlunda, tänkte sammanfatta lite kring Gabriellas insamlingsprojekt och hennes resa då det är idag hon reser till Ghana för sin tre veckors Volontär resa på ett barnhem där. Men först:
Del 60… ojdå!
Känner mig lika förvånad när ett nytt tiotal uppnås med min serie Söndagsfilosofen, och samtidigt förundrad att det som bara skulle vara ett inlägg/artikel har blivit en hel serie. Och sen tycker jag det är fantastiskt kul att gå tillbaka och titta på vad jag skrivit om tidigare. Börjar nästan kunna bli en liten bloggbok tänker jag. Men jag väntar till Söndagsfilosofen fyller hundra delar!
Gabriella reser
Ja, idag går Gabriella i mål med första etappen av sitt Giving By Doing projekt när hon nu satt sig på planet som tar henne först till Amsterdam, och efter en transfer tid där vidare till Accra i Ghana. För mig som hennes pappa som varit inblandad i hennes projekt från tidigt datum är det med extra stor glädje jag ser Gabriella gå i mål med det, Motgångarna har varit många me också segrarna för henne Och det är faktiskt mest de senare, segrarna, som varit det som gjort att kraften och energin har lett henne framåt hennes projekt. Många har hejat på, och många har gett sin bidrag, både enskild och företag. Och idag när hon reser så har hon dessutom med sig en resväska fylld med kläder, bad och fotbollar, leksaker och godis till barnen på barnhemmet hon ska befinna sig på i tre veckor. Totalt 20 kilo blev det till slut.
Vi har dessutom investerat i domänen givingbydoing.org som kommer senare under året att bli Gabriellas och hennes organisations nya hem. Ni kommer att få veta när flytten sker dit, det lovar jag. För Gabriella har en dröm att kunna fortsätta med sitt arbete för att hjälpa barn och kvinnor i andra länder. och för mig som själv har investerat en hel del både tid och energi i min organisation Concerts For Change är det naturligtvis extra roligt att se att traditionen går vidare, den jag fått med mig hemifrån och från min uppväxt.
Jag vet att Gabriella kommer att få med sig en sån massa erfarenheter och intryck till sitt fortsatta arbete och att hon kommer att dela med sig av det. Och för egen del vet jag att jag kommer att lära mig mycket från hennes erfarenheter. (Nästa gång reser du och jag Pappa….)
Och ja, lite pirrigt är det allt att se henne ge sig iväg, det erkänner jag!
Veckan som gått
Snön och kylan kom tillbaka – Inte helt oväntat men….. Vi längtar alla efter den riktiga våren nu!
Egypten – Mubarak avgick – Till slut måste man säga, trögt var det men nu öppnar det för möjligheter i andra länder som Jemen, Jordanien, Syrien, Libyen.. och kanske Iran?
Kommunchefen i Katrineholm och Katrineholms kuriren – den stora snackisen på Twitter Facebook och i bloggar under andra delen av veckan. Jag kommenterade och gav min synvinkel här kring det hela.
Inga uppdrag denna veckan heller, men två offert förfrågningar i alla fall. Snart så kommer det igång! Jag har också uppdaterat vad jag kan erbjuda på Sporring Media (By the way, Jag ger inte upp hoppet!)
Tankar om natten
Det är ju ingen hemlighet att jag periodvis lider av Insomnia, dvs svårt att sova på natten. Och jag vet av erfarenhet att det är många med mig som har samma eller liknande problem av mina vänner därute. Jag vägrar sömntabletter då det inte ger en riktig sömn som jag anser. Dessutom har jag sett en av mina närstående blivit mer eller mindre beroende av såna. Så vad gör man när man är supertrött och lägger sig, och en timme senare har man inte lyckats somna?
För min del brukar jag ge upp efter en timme och flytta mig från sängen till Soffan. Tända några ljus och i det svaga ljuset dricka lite varmt té med mjölk i (tidigare drack jag kaffe och det hjälpte utmärkt men inte längre) oftast hjälper det… men då det inte hjälper brukar jag numera läsa i någon av mina böcker. Har märkt att om jag sätter mig vid datorn blir jag ytterligare vaken (för där händer det alltid grejor), så det är numera skippat.
Så här års är det värst och ibland undrar jag om en flytt till ett land där det är mer ljust året runt skulle hjälpa. Någon som har erfarenhet att dela med sig på det här området? Hur gör ni?
Främlingsfientlighet
Jag kan bara inte låta bli att skriva något om det, det går mig emot att inte uttrycka min starka avsky mot den allt mer växande främlingsfientligheten här i landet. Jag har så många nära vänner som har invandrat från andra länder, främst från Iraq och jag ser hur ont det gör för dom att ständigt mötas av ett misstroende som gränsar till absurdhet. Jag kan förstå reaktionen hos de flesta när vi nu också har hamnat under terrorns välde här i landet, men jag kan bara säga att terrorismen varken har färg, religion eller nationalitet. Den finns överallt där det finns extremistiska krafter. Dessa mörka fega organisationer och individer som utan tvekan dödar och låter sig själv dödas, om det är ett religiöst eller politiskt skäl spelar ingen roll. Alla är lika som jag ser det.
För jag kan inte förstå det här alls, hur jag än vrider och vänder på det, hur man kan villigt gå i döden och låta döda andra speciellt människor som inte har något med saken att göra. Jag begriper det inte……
I’m just saying: Peace, Love and Understanding!
Avslutar med den otroligt vackra och gripande 2a satsen ur Henryk Goreckis (Avled 12 November i år) tredje Symfoni med text hämtade från en Gestapo cell förmodligen skrivet av en 18årig judinna som sedermera avrättas. Det här klippet är inspelat I Auschwitz vilket ytterligare förhöjer patosen i stycket.
