Anders filosoferar och tänker

Posts Tagged ‘skapande’

Jag tror att alla bloggar, eller för den delen skribenter generellt frågar sig för vem man skriver. Och jag är inget undantag i det fallet. För mig började bloggandet som ett utslag av min inneboende kreativitet, som jag inte kände att jag hade utlopp för. Nämnas kan också att det påbörjades i sambnad med en återhämtning efter en livskris (som jag förra veckan bloggade lite om) där mitt musikskapande inte riktigt ville ta sig igen. Och i ärlighetens namn har det inte riktigt tagit sig ännu, även om det inte beror på brist på ideér utan snarare att jag känner att materialet bör få mer tid att mogna.

Kreativitet är inte nåt som man får som ‘en blixt från en klar himmel’ utan det kommer sig av ett intresse som föder en inneboende kraft att vilja lära sig, utveckla sig som människa. Attityden till ditt ego är det som styr vad du kan prestera, skapa eller utföra. Jag tänker ibland på vilken lycka jag hade att få växa upp i en familj som stöttade mig när min kreativitet började växa upp (eller fram om ni så vill). Min Pappa som hämtade mig 4 dagar i veckan från Folkdanslaget /där jag var spelman) Blåsorkestern (där jag spelade klarinett och även basklarinett), Sinfoniettan (Där jag var stämledare i andrafiolerna) och Symfoniorkestern (där jag var andra stämledare i altfiol sektionen). Förutom det här så var jag ofta spelman på danskurser på helgerna, spelade på Bröllop och utställningar mm mm…

Kreativiteten är min livsnerv och det som håller min tankevärld samman, det som ger mig livskraft och energi. Jag tror nog aldrig jag kommer att tappa lusten att lära nytt, skapa nytt och förstå nytt. Och bloggandet har blivit en del av min livsstil, likaväl som att koversera, dela och lära av vännerna i onlinevärlden (Twitter, Facebook)

Jag använder mig ofta av en teknik som min Pappa lärde mig. När man kör fast, sätt dig vid ett papper med en penna, för då får tanken egen kraft: Tanke-> Hand-> Papper och du fångar din idé!

Ibland så inser jag att folk måste tycka att “den där Anders han har verkligen inte bestämt sig för någon musik!” Och det är helt sant, jag tycker om musik, punkt. Nej jag ÄLSKAR musik och är så lycklig nu när jag känner att musiken börjar komma tillbaka i mitt liv igen. Under ett par år nu så har mitt liv mest bestått av tystnad då jag inte har mått så bra, men nu känner jag att jag har återtagit kommandot i mitt liv, och det är så så skönt!

Okay jag har inte riktigt kommit igång att komponera igen som jag skulle vilja men det är okay, jag vet vad jag kan och när inspirationen flödar igen kommer jag att slå till så det bara dånar om det. Och jag har ett antal verk som ligger ofullbordade, som t.ex. en ny stråkkvartett som är en god bit på väg. Så nog finns det där ännu!

Just nu lägger jag ner den mesta kraften på min framtid, som är mitt stora projekt just nu. I går hade jag ett möte med min Rådgivare på TRR där jag berättade om vad jag håller på med, vad jag vill arbeta med och hur långt jag nått med mina planer. Det är länge sedan jag har kännt mig så inspirierad och nästan lysrisk som jag känner mig just nu, kan bara jämföra det med när jag fick mitt första uruppförande av musik jag komponerat där jag själv inte medverkade på annat sätt än att sitta i publiken. Det var en omtumlande och livsavgörande händelse och nu känns det som att hela det här året har byggts upp mot det här, och på nåt undermedvetet sätt förberett mig på det här. I förrgår så föll det över mig allt på en gång och jag vet nu vart jag är på väg, men vägen ditt är inte riktigt utritad ännu så jag måste vara lite arkitekt för att nå dit. Men jag kommer att nå dit, den här gången ska jag nå ända fram!!

Favorit just nu: The Killers – Day and Age