Posts Tagged ‘Relationer’
Nej det här är ingen kontaktannons, och det är inget försök att hitta någon att dela livet med, det handlar inte heller om sex utan det handlar om att vara nära med någon man älskar, att känna totalt förtroende och att kunna ge sig hän.
Jag är definitivt inte ensam i min situation, att bara vara jag (dvs. en persons hushåll som det så fint heter på Statistik Svenska…) och oavsett om det är självvalt eller om man pga omständigheter hamnat i den situationen så blir vi allt fler. För egen del har jag hamnat här efter en uppslitande och omtumlande separation och skilsmässa, och för er som vet hur det är vet också hur svårt det är att komma upp på banan igen efter en sån smäll. MEN jag klagar inte, utan jag bara konstaterar fakta att nu börjar jag känna ett behov att dela mina tankar, eller bara att få vara nära med nån (Jag snackar fortfarande INTE sex här) eller gå på en promenad och hålla nån i handen… Dela en god middag….(okay, NU börjar det låta som en kontaktannons…)
Våren är nog den svåraste tiden att vara singel i, för aldrig annars ser man så många lyckliga par…. eller har det med solen att göra, att det syns så mycket tydligare då? För under Vintern är det ju så mörkt??? Nåt är det i alla fall som gör att man känner sig mer åsidosatt som singel på våren. Eller det kanske har något att göra med att nåt hormon stimuleras av att vi får sol på oss, jag har inte grävt vidare i det utan konstaterar (återigen) att något måste det vara som händer i oss.
Många frågor och (som vanligt) inga bra svar…. Men som av en händelse har mina vänner Tord och Heléne som är relationscoacher skrivit om det här med närhet på sin Relationsblogg där Heléne förklarar vad det är som händer när vi är nära med varandra i inlägget ‘närhet lönar sig’ och visst är det så att om man ser praktiskt på det så handlar det om kemi. Men också om vad vi har i våra hjärtan och hur villiga vi är att dela med oss av oss själva. (Sharing is caring!)
Jag har haft många med och motgångar i mitt liv som så många andra men när jag tittar tillbaka på det så ser jag bara det som var bar och gott, det andra är inget att släpa med sig då det bara tynger och skapar en massa negativ energi. Och det mina vänner, det kan vi vara utan eller hur?
Det absolut bästa som är med mig för alltid är mina fina barn, som jag älskar villkorslöst och för alltid, som är mitt ljus i livet och som numera också är mina bästa vänner, som jag har totalt förtroende för OCH som talar om för mig om dom tycker att jag gör nåt fel. Men dom styr inte mitt liv och jag styr inte heller deras liv. Och det är något som jag vill skicka ut som mitt sista ord här:
Man kan aldrig vare sig äga eller kontrollera en annan människa!












