Posts Tagged ‘Pappa’
Idag skulle min Mamma Gunnel och Pappa Lasses 60 åriga bröllopsdag varit, det vill säga om dom levat skulle dom firat Diamantbröllop. Och på ett sätt är jag glad att Mamma fick sluta sin tid här på jorden innan den här dagen kom, jag kan när jag tänker på Mamma riktigt känna hur hon skulle ha gruvat sig för den här dagen. Nu är hon med Pappa och allt är bra så nu finns det inga bekymmer för dom mer. Mamma och Pappa vigdes i Stöde kyrka av Min Morfarsbror Georg Granberg som var präst i Funäsdalen.
För 10 år sen träffades vi alla i Hedesunda för att fira deras Guldbröllop och då tog jag ett antal foton, men dessa har blivit obsoleta då de cd skivor dom fanns på har alla blivit förstörda. Det här hände innan jag upptäckt Flickr så tyvärr är alla min bilder från 1996 till 2002 helt borta, men här är deras bröllopsfoto från 1951. Visst var dom vackra mina föräldrar?
Bestämde mig för att skriva lite kvällen innan min Mamma begravs, då det är så många tankar som snurrar i huvudet en sån här kväll. Har just avslutat ett längre telefonsamtal med min lillasyster där vi pratade minnen från uppväxten, inte bara om Mamma utan även om vår Pappa Lasse. Jag tror att vi yngre syskon har mer gemensamma minnen än vi har med våra äldre syskon.
Jag försöker samla mig, men tankarna irrar liksom mållöst och utan struktur och det känns lite skrämmande det med. Jag som är en strukturerad och konkret men också passionerad och känslig person vill gärna ha struktur men just nu känns det inte så……
Känslorna går i vågor, upp och ner och jag kan inte styra dom… och det är nog inte meningen i nuläget heller utan jag följer bara med. Känns som det är en god väg att ta som det är nu.
Efter i morgon får vi alla frid tror jag, det lugnar ner sig på vägen. Vi får ta steg för steg mot ett läkande, ett helande där ron infinner sig och minnen är de vackra och glada!
Mamma, Pappa och jag när Pappa avtackades och gick i pension
Nu, i den här stunden ber jag för en lugn, värdig och fin avresa för min Mamma. Och jag ser framför mig hur Mamma Gunnel och Pappa Lasse tittar ner på oss deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn, och jag kan höra Pappa säga: Tänk att vi som var så ensamma Gunnel har så många ätteläggar!
Min älskade Mamma Gunnel,i torsdags kväll fick du äntligen avsluta din svåra kamp och gå hem till Lasse (Pappa) som du saknat och längtat så efter. För oss dina barn, barnbarn och barnbarnsbarn ekar tystnaden och du saknas oss. För mig kommer det att bli oerhört tomt då vi kommit varandra mycket nära under dina sista år. Jag kommer att sakna våra dagliga samtal där vi ofta diskuterade dagsaktuella saker och avslutade med att: “ja, och det kan vi ju inte göra något åt även om vi skulle försöka” om olika orättvisor och andra otrevligheter.
Många var våra samtal när jag var hos dig och vi hade många fina stunder när vi satt där i köket hos dig i Hedesunda. Du fascinerades över mina kontakter på Internet och kunde sitta långa stunder när jag hängde på Twitter. Och jag kommer aldrig att glömma när du frågade (och pekade på) nån avatar på Twitter: “Har du träffat den där killen?” Jag svarade: “Ja, det har jag” och sen kom följdfrågan: “Är han trevlig?” Jo, svarade jag och du satt tyst en stund, som i förundran över att man kunde lära känna människor på det sättet.
Vi hade det inte alltid lätt i vår relation, du och jag Mamma men vi redde ut allt som låg som ett grått brus under förra året. Det var inte lätt men vi kom igenom det och fick en fördjupade relation efter det. Tänker på när jag var hos dig i julas och jag satt där i ditt sovrum och höll dig i handen och vi bara var tillsammans.
Du saknas oss älskade Mamma, oerhört….. men jag vet att du har det bra där du är nu, med din älskade Lasse. Jag skickar en bunt med varma leenden, kramar och massor med kärlek till er båda och tacksamhet för att ni är mina föräldrar!
Mamma Gunnel 1927-01-22 – 2011-03-03
