Posts Tagged ‘Nätverk’
Gårdagens utflykt
Gårdagens utflykt ledde mig till Sky City och Waynes Coffee där, för att dels därarbeta lite och dels få ett byte av miljö (jo, man blir rätt trött på att se samma väggar efter 6 månader!) Och det blev extra roligt när min fina Gabriella ringde mig (och jag ringde tillbaka för att kostnaden skulle hamna hos mig!) och det gjorde mig så klart lätt euforiskt lycklig! Och på sätt blev det guldkant på mitt besök på Arlanda och Sky City. Ser mig omkring för att se om någon i mitt stora nätverk finns i närheten, men på den fronten ekade det tomt just då.
Dagens funderingar
En allt tydligare tendens just nu som jag sett flera gånger är att man minskar sitt personliga nätverk och drar ned till runt 100-200 personer, en tydlig social tendensen där man återvänder till ‘byasamhällen’ som sällan innehöll mer än ca 150 personer och där alla kände alla, och kanske rent av var släkt med varandra. Tjänsten Path har en begränsning på 150 vänner och där utgår man till stor del från just den sociala begränsningen. Mitt nätverk som jag ser som ett Personligt/professionellt nätverk, innehåller idag +5000 personer. Vilket i sig låter mycket men jag har en kärna med personer som betyder mycket för mig på olika sätt, antigen för att vi på något sätt är släkt (barn, syskon, syskonbarn etc), eller personer som jag ser som min ‘familj’ på grund av de täta band vi byggt under de senaste åren. Av mina Analoga vänner finns inte många kvar då jag inte längre kommunicerar med telefonsamtal och sms lika mycket (och det beror egentligen uteslutande på mig utan att ens sociala landskap förändras över tid!). Min kommunikation finns till största delen idag på Facebook och Twitter.
Kanske dags att vi samlas åter runt lägerelden?
Tendensen är….
Tendensen märks också i den smala spalt som mitt liv är just nu där ‘processorhastigheten’ är nerskruvad till en lägsta nivå för närvarande. Bla skriver Brit Stakston om det i artikel Befriad Zon – Facebook kommer att försvinna, där hon bl.a. citerar Håkan Selg och Bengt Sandblad tillsammans med Dataföreningen under rubriken ”Facebook kan bli en ny it-bubbla”.
”Facebook som affärsidé lider av en inbyggd konflikt. För merparten användare är det ett verktyg för att vårda kontakten med vänner och bekanta. Statusuppdateringar görs relativt sparsamt. Desto aktivare är den minoritet av aktörer som utnyttjar plattformen för yrkesrelaterade syften, ofta under eufemismen ”bygga varumärken”. Den senare gruppen är viktig som intäktsmotor för Facebook men också ett hot om spamifierat innehåll och användarflykt.”
Och vidare: Lee Raine som arbetet med projektet hos Pew Internet Study:
“This examination of people’s activities in a very new realm affirms one of the oldest truths about the value of friendship: Those who are really active socially have a better shot at getting the help and emotional support they need,” said Lee Rainie, Director of the Pew Internet Project. “The Golden Rule seems to rule digital spaces, too.”
Låt oss för en stund stanna där och suga lite på den karamellen, (fritt översatt: Dom som är socialt aktiva har större möjlighet att få den hjälp och det emotionella support dom behöver.) Är det vetenskapligt bevisat, jo det finns en tung social forskning på området som stöder detta uttalande. För mig också egenupplevet ett flertal gånger med stödet från nätverket, men också motsatsen.
Bygga personligt/professionellt varumärke kan man göra på många sätt på nätet, och visst det som en del ser som rena struntet (fikapaus snack) kan andra se som viktig och rent av socialt räddande av en person som är låst i ditt hem av olika anledningar. Men också ur det personliga nätverksbyggandet där Personan/personligheten ändå är det som skiner igenom och låter andra koppla dig till sin egen ‘bubbla’ av sociala kontakter
Den som har flest minst vänner när den dör vinner?
Personligen tror jag också att generation X, d.v.s. dom som kommer ut i livet nu inte vill vara vän med den coola killen/tjejen längre som fastnat i omoget beteende som dom själva lämnat bakom sig, och det gör att dom väljer bort dessa från sitt nätverk. Andra faktorer är också karriärbyten, relationsbyten och helt enkelt att man tröttnar fortare idag på saker. Gårdagens häftiga mobil, är inte lika uppkäftig idag, filmen som hade premiär i veckan, är gammal den här veckan. Konsumtionsamhället slår igen på alla områden även inom den social sfären, så en slutsats man kan dra av det här är att ‘unfriending’ är det nya svarta inom social nätverkande? Kanske måste vi ändra vår idésfär kring vad som är realism och vad som är surrealism även i den social sfären?
Reality checks
Personligen tror jag inte att jag i nuläget kommer att hänga på den här trenden, jag känner mig trygg i mitt nätverk även om man ibland får ‘Reality checks’ och fetsmällar. Men även dom är utvecklande och tar dig vidare i din personliga utveckling, och i utvecklingen av ditt personliga varumärke.För egen del kommer dom som avfriendar mig på Facebook i fortsättningen kommer jag att fråga varför man ‘av vännar’ mig där, bara för att få reda på om det är något i mitt personliga livsflöde som fått dom att ta steget. Jag gillar transparens men har som sagt lärt mig gränsen mellan privat och personligt ‘The hard way’, så i fortsättning kommer jag att vara personlig (som jag alltid är) men försöka hålla det privata privat.
Källor
http://www.jmw.se/2012/02/26/befriad-zon-facebook-kommer-att-forsvinna/
Mfl
Nu när jag var hos min Mamma på besök så satt jag och funderade en hel del på att man aldrig vet om och när det är sista gången man skiljs från någon. Extra tydligt blir det när man blir äldre och ens bekanta blir äldre. Och speciellt när det gäller ens föräldrar, då blir det extra svårt att greppa. Men det är en del av livet, att skiljas… för annars kan man inte mötas/ses igen.
Och hur svårt det än är, så måste man ibland acceptera att den vänskap man haft med någon, kanske inte är för evigt som man gärna vill tro. Minns så väl när jag slutade på Mellansels Folkhögskola och den nära gemenskapen vi hade då vi gick där. Och alla som någon gång gått på en Folkhögskola vet vad jag pratar om, speciellt om man som de flesta av oss bodde på skolan. Jag och mina nära vänner, vi mer eller mindre svor på att vi aldrig skulle tappa kontakten… men som ni förstår så fungerar inte livet så. Man hamnar i olika sammanhang, bygger ny nätverk och då tappar man till slut greppet om de gamla sammanhangen man haft. Eller man kanske ger upp det gamla för att fortsätta sin resa genom livet?
Vad man kan lära av det här då? Att inget varar för evigt, och eftersom vänskap är en del av livet så är även vänskap och vänner något som förändrar sig under livets olika skeenden. Och jag tror att när man har accepterat det så kan man gå stärkt vidare även ur en svår skilsmässa, för även att skiljas från sin vänner är en sån.
Mötas och skiljas är livets gång, skiljas och mötas är hoppets sång. (Gammalt ordspråk)
