Posts Tagged ‘Förändring’
Hur kan man förändra beteenden? Det är dagens fråga och jag tror att det är något vi all har mött på ett eller annat sätt genom livet. Vare sig det gäller någon vi älskar och bryr oss om, eller någon vi verkligen vill ‘omvända’ och ge något som kan skapa positiv kraft hos den. Eller kanske hos oss själva, för ska sanningen fram vi behöver alla skakas om lite då och då,eller hur?
Just nu skakar marken under mina fötter, som en smärre jordbävning och det är något jag hade kunnat undvika om jag hade varit lite försiktigare tidigare i livet. Men, det är återigen en utmaning att ta sig igenom, och eftersom jag ser lösningar överallt kommer det här inte att knäcka mig heller. Jag har haft mycket tuffare prövningar i livet än denna!
OCH den resan som jag just nu går igenom har definitivt förändrat mig och mitt beteende i grunden, var så säkra! Förutom det har det gett mig en otrolig självinsikt och det är stärkande för själen det med.
Resan fortsätter och jag med den och jag är lika nyfiken, nej förresten hungrig på livet, ja till och med mera hungrig än jag någonsin varit. Tyvärr lever vi i ett land där man i många sammanhang räknas ut när man passerat 40 år (man undrar när man åter ska införa ättestupan…) och det förenklar inte direkt, man jag hejdas inte av det. Med kreativitet, energi och engagemang kan jag och alla andra skapa en ny platform att skjuta fart från. Och skulle du som läser det här vara nyfiken att få mer information om hur, skicka mig ett mail och berätta om dig själv så kanske jag kan hjälpa dig framåt.
Och kom ihåg: “If you get it – Share it!”
Har avlöpt i livet och jag börjar med stormsteg närma mig mittpunkten i livet. Och tjatet om att man blir ‘gubbe’ ökar ju närmare jag kommer det magiska datumet. Men visst är det ganska fånigt på nåt sätt att 50 ska var krönet på livet, herregud när jag var grabb så var dom som var 50 år farbröder med hatt och käpp och tanter med huckle….
Fast det som jag tycker är jobbigast är nog trots allt förväntningarna på att man ska ha en storslagen fest, och det kan det ju inte bli under nuvarande former. Måste ju i första hand överleva själv och som livet just nu ser ut så är det ganska knappt i sig. Men hänger jag läpp?? Bryter jag ihop?? Näpp, fighten går vidare och jag kommer aldrig att ge upp eller lägga mig för att bli trampad på igen. Med det är det slut för alltid, livet är för kort och för härligt att ge upp bara. Myndigheter och banker, politiker och andra som gör vad dom kan för att föröda och förstöra livet för så många kan se sig om efter andra offer, JAG kommer inte vara ett av dom!!
Och ska man vara riktigt ärlig så kan jag bara hålla med en av mina vänner som sa att: “Kanske man borde starta ett Samhall för dom som alltid får till svar att ‘Du är tyvärr för överkvalificerad för det här jobbet!’” för vart ska vi/dom ta vägen när arbetsgivarna inte godkänner att man kan tänka sig ta ett jobb som inte kräver viss kompetens? Och varför i hela Världen ställer man inte motsvarande krav på arbetsgivarna som man gör på oss arbetslösa???
Och är man inte ‘överkvalificerad’ (hatar det ordet!!) så har man inte den ‘spetskompetens’ (Ytterligare ett förhatligt ord!!) som krävs- Och som jag upplevt det så många gånger handlar det i stället om en dold åldersdiskriminering, och ibland inte ens dold utan helt öppen. Har vid 3 (tre) tillfällen fått reda på att: “har man passerat 40 år kan man inte lära sig något nytt” av rekryterare, och det är anledning till att jag inte kommit ifråga för en anställning.
Så vad gör man??? Jo, jag kämpar vidare med min rutin. Söker på jobbsiterna och funderar hur jag ska försörja mig och snälla politikerna: Man blir INTE mer motiverad av att man får mindre och mindre i A-kassa, bara så ni vet det!!











