Posts Tagged ‘familj’
Oj Oj oj… nu är det nära! Ett litet referat följer nu, en vän intervjuade mig inför morgondagen.
V: Hur känns det nu?
J: Jo tack, inte nåt annorlunda alls.
V: Hur ska du fira?
J: Inte på något speciellt sätt, jag tar det lugnt i hemmet.
V: Men brukar man inte ha en stor fest för att fira att man fyller 50 år?
J: Jo, men dels tycker jag som sagt att det inte är så märkvärdigt, och dels så har jag inte ekonomi för att göra en fest. Dessutom tycker jag att vänner och familj kan använda sina pengar till bättre ändamål.
V: Hur menar du då?
J: Jag har t.ex. skapat en cause (insamling) på Facebook där folk kan skänka pengar för att fira mig. Den finns HÄR om du vill fira mig!
V: Vad önskar du dig inför din födelsdag?
J: Att min familj och jag själv får ha hälsan. Att jag ska få lite uppdrag så att min ekonomi kommer på fötterna igen och att jag ska kunna leva mer som jag lär.
Dagens tanke: Ta tag i ditt liv och gör något kreativt med det!
I dag är det farsdag, och för min del och många för mig är det en dag när vi minns vår käre far. För min del är det trist att Pappa inte kommer att vara med och fira mig när jag går in på andra halvan av mitt decenium. Men det är så livet är, vi föds, lever och dör och förhoppningsvis lämnar vi positiva tankar, saker vi utträttat efter oss. Jag kommer alltid att bära med mig Pappas visdomsord, hans oerhörda social talang (som jag iaf till viss del fått i arv) och hans fantastiska förmåga att snabbt läsa sig in på ett nytt ämne och därefter diskutera det med stor intensitet och kunnighet.
Bilden visar mig och Pappa i början av 1961, och den togs för ett reportage i Örnsköldsviks Allehanda. Jag älskar den här bilden på Pappa och mig. Går nåstan att ta på känslan här eller hur?
Så Grattis på Farsdag Pappa Lasse!
Ja ni, mina vänner som hittat hit till min nya plats på nätet. Nu är det dags att på riktigt inviga den med ett inlägg.
Det börjar närma sig, och det händer med en rasande fart. Jag önskar att jag kunde sätt ner foten och bromsa upp men det går ju inte, man kan inte hejda tiden. Nu undrar ni vad mumlar Anders om nu då? Jo det är tydligen så att jag fyller 50 i höst, ska gå över i andra halvlek, bli 50-talist (skämt…född 1959…) etc etc. OCH tydligen förutsätts det en massa av mina kära släktingar samt även en del av mina vänner som jag inte riktigt känner mig okay med. Inte det faktum att jag blir 50 som stör mig utan det här trycket att “så ska man göra, och man kan väl inte göra så heller…”
Så då sitter jag här, en sen Onsdagkväll i juli och börjar smida mina rankor, för visst är det så att det är JAG som fyller år och det är JAG som ska firas och ingen annan? Och då måste väl JAG få bestämma om och hur MIN fest ska se ut?
Jag har en idé som ingen kan säga nej till, om det kan genomföras förstås. Men det kräver visst förarbete och lite tid från min sida. Eventuellt kommer jag att be några av mina nära vänner (ni vet vilka ni är!) att hjälpa mig att få till det på bästa sätt. Men blir det ett traditionelt firande? Näpp!
Så har jag svarat på frågan? Japp! Blev det tydligare? För en del, några sitter fortfarande och ruskar på huvudet och undrar vad som smällde till dom!
