Söndagstankar

Igår var jag i Sigtuna på biblioteket och jobbade för första gången. När jag är där hör jag klockorna i Mariakyrkan ringa, och funderar lite över livets förgänglighet. Och min tro så klart dyker upp i mina tankar, likt Simon tvivlaren känner jag mig nu och då, vill ha dom där bevisen som så många frågar efter och som jag själv sett. Men är det tillräckligt, vill så gärna tro att vår existens inte upphör den dagen blodet slutar att strömma i våra ådror, kanske lämnar vi bara gener och energifält efter oss? Fast jag vill så gärna tro att jag kommer att träffa de Mina i ett liv efter detta….

Många frågor inför Söndagen, kanske dags att ta steget att återvända till kyrkan, eller ska jag envisas med mina enskilda samtal med Gud, likt Hammarskjöld gjorde?

Hjärtat blöder av längtan efter kärlek, hopp och tro….. fast tron har jag och och hoppet! Så nu borde det vara min tur nu att ‘låta den rätta komma in’ i mitt liv.