Idag på min dotters fest var hennes yngsta kusin med som är 5 månader nu. Så klart centrum av allas uppmärksamhet, småbarn har den förmågan. Det är så spännande att följa det första året i ett barns liv, det är ju där det händer grejor hela tiden. Och man kan ana vilken fantastisk kraft som finns i hjärnan, med sin inbyggda mekanik att bli självständig.
Vi började prata om det under eftermiddagen och någor vi alla började undra var: När slutade vi utnyttja den kraften? Och vaför kan vi fortfarande när vi (Människorna) råkar ut för svåra olyckor ta fram den igen för att återskaåa kunnande som tal, balans etc
Tänk om det är så att vi (eller vårt medvetande) blir lata/bekväma och tycker att vi redan kan allt vi behöver??
Jag för min del skulle bra gärna vilja veta mer om det här för att utveckla mig själv, vad tänker du??
-
selig
-
andysp
- How can we help – Charity 2.0 Some thoughtsNever before has the need for help been more urgent and we all is thinking a lot about what we all can do to ease the suffering of the people that’s been subjected to the past months big catastrophes. First in Haiti with the horrible earthquake that made so many people [...] […]
- No lack of subjects but lack of inspirationI guess it happens all bloggers or writers for that instance too, that they have thing to write about. But the right words doesn’t seem to be there to write it down. And it’s in this position I’m right now, also writing in a language not my own native one makes [...] […]
- Google docs and how it rescued meSoon it is two years since I started to use Google Docs and also uploaded the documents I had on my computer, and soon enough I was very aware that was on of the smartest things I had done. My harddrive crashed and it was by the end of the month, [...] […]
