När jag ska förklara för min Mamma eller någon av mina Analoga vänner vad jag håller på med, så går det… så där kan man väl säga. Och när dom sen frågar om jag har något jobb på gång så svarar jag, “inte konkret men det bubblar en hel del”. (Och det är nog ganska så svårt att förstå vad Socialmedia är om man inte använder sin dator till annat än (möjligen) mail och att betala sina räkningar.)
Blev det tydligare så här då? Nej, naturligtvis inte men det brukar ta slut när jag har sagt den sista meningen. Och då undrar jag förstås (jag är sån) varför frågar man inte mer då? Är det för att man har blivit en alien, eller kanske för “geekig”? (Eller som en av mina döttrar säger: att jag nördar mig…OCH det gjorde mig bara mera glad!!)
Eller är det för att man inte passar in i det fyrkantiga samhället, där alla ska placeras in en box för att det skall vara enkelt och lätt att förstå och där det unika inte längre har en plats? Jag tror att vi (Svenskar) har blivit så indoktrinerade att tro att passar man inte in så är det farligt och kanske till och med elitistiskt.
Jag har aldrig varit speciellt konventionell, och jag har många gånger under livet upplevt ett utanförskap, att jag inte passat in. Men nu har jag hitta min plats, där både min kommunikativa förmåga, min kreativa och min Sociala får en plats. För en mer utvecklande och demokratisk Värld för man leta efter. Och tänk, den finns bara ett par knapptryckningar från oss alla!
Related posts:
