Tänk vad det är skönt med vänner, vänner som bryr sig och tycker om dig och bara vill dig väl. Och jag har de mest otroliga vänner som finns där och peppar mig när jag känner mig ner eller bara ur slag. Jag känner mig både ödmjuk och lycklig över att få sån vänskap som jag får från mina vänner, båda Analoga och idag ännu mer av mina digitala vänner, vilka många nu också är mina vänner även analogt.
Jag skrev tidigare här om min frustration över att A-kassan inte fungerar som den ska och vilken ångest det skapar, så till den milda grad att jag har känt mig smått handlingsförlamad. MEN som tur är har mina vänner kommit till min räddning, inte ekonomiskt men moraliskt. En vän sa till mig så här: Låt inte systemet slå ner dig, vinn över det i stället!
Och jag kan säga att det uttalandet/kommentaren fick mig att tänka till, helt klart är det så att samhället är ute efter att bryta ner dig, inte att hjälpa dig. Jag menar så här, om man är en kreativ person (som jag är) som kommer till AF och skriver in sig och säger: Jag har en idé hur jag ska få sysselsättning. Visst borde det vara så att man lyssnar då och kanske hjälper personen att finna experthjälp som kan undersöka om din idé är så bra att man kan leva på en?
Nej, svaret man får är att man för att överhuvudtaget komma ifråga för starta eget bidrag MÅSTE men ha varit arbetsökande i minst 6(sex) månader! Sex månader är en relativt lång tid, och man ska ju smida när järnet är varmt, inte när det kallnat eller hur?
Jag kommer aldrig, aldrig nånsin att förstå mig på den här “klumpa ihop alla” mentaliteten, där man i princip förutsätter att man är en mindre värd/förstående person bara för att man söker jobb pga man blivit av med jobbet. Jag kan säga att jag kände mig mer eller mindre idiotförklarad, och det gjorde mig mycket ont. Men det är kanske den normala gången, att bryta ner folk så att dom fogar sig in i systemet istället för att utnyttja all kreativitet till att få folk ut i arbete och därigenom öka både skatter och välmående. Okej, jag bara spekulerar här men håll med om att jag iaf till viss del har rätt? Och om det är så att jag har en bråkdel rätt, vilka ska då ta hand om alla människor som kommer att falla utanför alla system som vi i “Duktiga Sverige” har???
Endast tiden kan visa om jag har rätt eller fel……
Related posts:
// start of fb like code // end of fb like code













