Så här i årets första skälvande timmar brukar jag tycka om att fundera lite över vad det här året kan komma att betyda för min del. De senaste två åren har det inte funnits varken lust, skäl eller ork att göra det men nu är jag så fylld av glädje, en glädje att möta “Whatever” det här året kommer att betyda/innebära med glädje, lust, mödor, lyckanden och bakslag. Jag kommer att möta allt med samma starka känsla att det ska bara gå.
Jag har under många år haft ett ordspråk och det är: “There’s only solutions!” För mig finns det ett slags egenuppfyllelse i det, en trygghet, om man ser livet på det sättet kan man bara lyckas med vad man företar sig. Varje morgon när jag vaknar så säger jag för mig själv denna lilla mening, och närhelst jag möter nåt som kan tyckas vara svårt. Men det finns inget som är svårt, det finns bara en del saker som har en lösning som inte är helt självklar!
Dom som känner mig sen många år tillbaka vet att jag aldrig har lagt mig ner, möjligen för att hämta andan, men jag har alltid rest mig upp och startat om igen, och igen, och igen….. I bland funderar jag på om det är resten av min Finske förfader som på 1600 talet gick över Kvarken på isen till Umeå för att vandra vidare genom Vinterlandskapen ner till Härjedalen där han started upp en Svedjebränning som med tiden blev det största hemmanet I Härjdalen. Sisu…….Jo man undrar ju……..;)
Nåväl dagens övning har varit att stryka skjortor och byxor, nåt jag varit väldigt lat med den senaste tiden men nu jädrar kändes det så himla skönt att få det klart!
Lev väl och njut av livet, det är förskräckligt kort!
No related posts.
