Politik
Åldersdiskriminering
De senaste veckorna har en fråga som jag tagit upp här både under 2009 och inför valet förra året börjat poppa upp, nämligen den extrema åldersdiskriminering som existerar på den Svenska arbetsmarknaden där man efter 40 års ålder inte längre är attraktiv på arbetsmarknaden. I alla fall inom de flesta yrken vad det tycks mig vid en ny granskning av frågan.
För egen del har jag stött på den ett flertal gånger den senaste åren under min tid som arbetslös, där man varit jätteintresserad av mig fram till den punkten när man fått reda på min ålder. Och inte bar en utan flera rekryterar och HR handläggare har sagt samma sak till mig, nämligen:
“Oj, du passar du inte för det här jobbat då man måste lära sig nytt hela tiden” (Rekryterare) eller “Jaha, efter 40 kan man inte lära sig mera” (Bemanningsföretag) och “Ja, vi har en ungdomlig profil här så då är du inte intressant” (webbyrå) Och så vidare. Ibland har formuleringarna varit rent sårande och definitivt diskriminerande, men det är ju sånt man får ta när man har “valt att bli arbetslös” eller hur?
Jag ser mig inte längre som överkvalificerad eller underkvalificerad, jag ser mig själv som sidokvalificerad!
Sverige – ett uland
Politikerna gör inget åt saken, för “man kan inte lagstifta bort det fria valet för arbetsgivare”, men hur är det med diskrimineringsombudsmannen då? Händer det igen kommer företaget att DO anmälas, inget snack, men frågan är nog om DO kan göra något på riktigt?
Som jag ser det är vårt land, Sverige, på väg att utarmas då fler och fler mycket kunniga och kompetenta personer i min ålder hamnar utanför arbetsmarknaden. I andra länder anses ålder och kunnande vara en viktig sak för en yngre generation att ta vara på, men här…. ja jag vet inte vad jag sak säga…
Annika Dopping skrev i sin blogg idag följande: “Ofattbart att vi missar hela poängen med livserfarenhet och mångfald. Generationsöverskridande befruktning mellan ung och hungrig, medelålders och kompetent, äldre och vis är oslagbart.”
“Alla vill ha en 35-åring. Vi får kuppa in 43-åringarna.” Det säger chefsrekryteraren Sara Sterner på Agentum” skriver Sara Lomberg på SVD Näringsliv och inser ni nu hur illa det är?
Och SVD fortsätter “FIXA IDÉER. Personnumret är en stor anledning bakom åldersfixeringen i Sverige, menar experter. I USA och Storbritannien är det förbjudet att fråga om en jobbsökandes ålder vid en rekrytering.” Säger professor Lars Trädgårdh om ‘Åldersnojan’ vi har här i landet.
Visst det är den av lösning tror jag, men inte hela sanningen. Hela det Svenska samhället måste ta ansvar för att inte fler kunniga och mogna människor hamnar i utanförskap, utan att vi tar vara på den enorma kunskapsskatten och gör Sverige till ett land att räkna med, ett land i framkant inom forskning, utveckling och framsteg igen.
Veckan som var magisk
Kan bara säg att den gångna veckan var en av de mest magiska på änge, den hade ett flow som var helt fantastiskt. Efter att haft en tung och jobbig vår så känns det verkligen som att proppen börjar lossna något. Och det behövs då jag arbetar hårt på min frilanskarriär och vill att den ska ta fart så jag kan slippa bidragsfällan. Mest magiskt var när jag och Kinna Jonsson lunchade i Fredags, då vi under de få timmarna vi var tillsammans fick öppningar in i två möjliga uppdrag tillsammans. Allt bara för att vi var öppna och trevliga med dem vi delade bord med! Så en lärdom, dock ej ny: Man vet aldrig vem som kommer att bli din nästa kund, var därför alltid trevlig och öppen. Tack Kinna för en supertrevlig och magisk lunch!
Netparentz
Nu finns Netparentz som grupp på Facebook, ni hittar oss här, så ‘klicka’ gilla på oss! Ni kan också följa oss på Twitter där vi självklart heter @netparentz
Och sen kan ni om ni finns i närheten av Uppsala komma och lyssna på oss:
Datum: 19 maj 2011
Tid: 18.30-21.30
Plats: Sensus, Västra Ågatan 16, Uppsala
Fritt inträde!
Eftersom Gabriella är i Ghana nu så ökar min känslighet för nyheter från den Afrikanska kontinenten drastiskt. Och idag fastna min ögon på den här artikeln:
Matpriserna kan drabba redan undernärda barn.
I Afrika riskerar de stigande matpriserna att förvärra vad som redan är ett allvarligt problem, den kroniska undernäringen bland barn. Över 40 procent av barnen i Afrika söder om Sahara har redan för lite att äta för att växa och utvecklas som de borde.
När jag läser det här blir jag som vanligt både upprörd och tagen, tänker det är väl ändå själva *svordom* att vi inte kan göra något mera varaktigt åt den här problematiken. Och visst kan vi det, gäller bara att vi får till en mer jämställd fördelning av resurserna, och jag vet att det inte är så enkelt. Fast visst borde det var så?
Eftersom jag är arbetslös per definition och numera en av många “Fas 1-2-3” människor får jag numera lämna in ett stycke papper på Arbetsförmedlingen som dom måste skriva på för att Försäkringskassan ska betal ut min ersättning. Detta innebär att rapporten ska vara inlämnad TVÅ veckor innan utbetalning för att jag ska få min ersättning i tid. Personligen tycker jag det är ett oerhört komplicerat och onödigt system, varför inte införa online registrering som man har idag via A-kassorna. Eller (nu vet jag hur det här låter, men…) varför inte låta A-kassorna hantera det också? Anledningen till att jag tänker så här är:
A. Dom har redan alla system färdiga
B. Varför belasta Arbetsförmedlingen med ytterligare uppgifter, då dom redan nu inte kan utföra det basala? (att hjälpa folk till ARBETE, eller jag kanske har fel?)
fotnot: Red Tape är ett uttryck för hårt styrda system och (över) byråkratiska system.
