Mat
Idag har jag en Torsdagsfilosofisk tanke i mitt huvud. Den om MAT!
För det första
Jag älskar att laga mat, men inte åt mig själv… det blir för tråkigt. Att äta när man är ensam är en plåga, men vill ha det snabbt överstökat så att man kan göra nåt annat. Kanske är det så att man påminns extra mycket om att man är ensam när man ska äta? För egen del skulle jag lätt kunna ersätta maten med tabletter med den näring jag behöver, inte för att det blir roligare eller lättare. Nej, men för att jag inte ska behöva genomlida plågan av att äta ensam.
För det andra
Jag älskar att laga mat, och jag är bra på det (inget skryt, bara fakta!). Har skapat en kokbok som mina döttrar fick när dom fyllde 18 år. (ja, egentligen en pärm där recepten är inplastade så att man kan ha dom liggande bredvid spisen när man lagar maten) Från början var det bara en samling med de recept jag hittade på när jag tröttnat på vår kokbok, receptsamlingar och tidningsrecept. När det blev mer än 20 recept så började tanken på att mina tjejer skulle få nåt bra med sig från sin uppväxt med mig. Så det blev till slut 48 egna recept i kokboken. Har tankar på att starta en matblogg i höst (Oj, nu släppte jag den hemlisen….) där jag ska producera minst ett recept i veckan med en tanke.
För det tredje
Jag älskar att laga mat, men jag kan inte lära mig hacka lök så där snajdigt som kockar gör. Men det kanske inte gör nåt, jag menar lagar man god mat spelar väl det egentligen ingen roll? Jag skulle aldrig kunna jobba i kök, då jag inte skulle hantera stressen där, men tanken har funnits att starta restaurang. Och faktum är att i mitten på 90 talet blev jag erbjuden att gå med och vara delägare i en restaurang i Visby men avböjde då en av delägarna var välkänd för sina konkurser…. Den restaurangen blev en av de mer framgångsrika och existerar ännu fast under annat namn och ägarskap än på den tiden.
Fast drömma kan man ju få göra eller hur?
Den här veckan är jag hos min Mamma och hjälper henne med lite av varje. Men mest är jag sällskap och hennes personliga kock. Samtidigt jobbar jag vidare med både nya idéer och skriver manus till föreläsningar jag kan hålla. Idétorkan som jag lidit av den senaste tiden är ett minne blott och dom två böckerna jag tänkt läsa för att bygga upp mig ligger obläddrade i resväskan. Det intressanta är att trots allt så hinner jag med att vila upp mig vilket var oerhört nödvändigt, har känt mig sliten den sista tiden och det är ju inte så konstigt med tanke på att vara arbetslös är extremt påfrestande på både psyke och ekonomi.
I morgon kommer städhjälpen hit, så det slipper jag göra vilket är extra skönt både för mig och mamma. Rut avdraget ftw!











