Archive for the ‘Mat’ Category
Lunch – eller blev det middag?
Idag var jag en sväng till Uppsala för att äta sen lunch med min fina bloggkompis/vän Fatou, det här var vår andra meetup. Och precis som förra gången blev det en lång och supertrevlig lunch (fast förra gången fikade vi…) Jag blir alltid fascinerad när jag träffar Fatou att vi har så mycket gemensamt trots våra olikheter. Den här gången kom vi på att vi gått i samma skola I Söråker, inte samtidigt men lite coolt är det allt att vi båda har i vårt ursprung samma miljöer.
Vi hann som vanligt prata om barn (ja, unga vuxna också;)), mat, Almedalsveckan, Afrika och en hel del annat. Möten och människor från det förflutna som återkommit i vår respektive liv. Samtalet vill inte ta slut men till slut måste det och vi rör åt var sitt håll igen, men med ytterligare ett härligt möte bakom om oss. Jag ser redan fram emot att träffa Fatou igen, vi får se när vi kan få det att rulla igen. Tack för en trevlig eftermiddag Fatou!
Maten
Maten på Il Gusto var en höjdare och stället kan rekommenderas utifrån matsynpunkten. Placeringen av restaurangen är väl inte den bästa men trevlig personal, rent och snyggt och även Latten var godkänd! Jag åt kalvfärslimpa med en sås på kantareller och ädelost på en bädd av palsternacka. Mycket gott!
Fatou har bloggat här om vår Lunch/Middag
Den här veckan är jag hos min Mamma och hjälper henne med lite av varje. Men mest är jag sällskap och hennes personliga kock. Samtidigt jobbar jag vidare med både nya idéer och skriver manus till föreläsningar jag kan hålla. Idétorkan som jag lidit av den senaste tiden är ett minne blott och dom två böckerna jag tänkt läsa för att bygga upp mig ligger obläddrade i resväskan. Det intressanta är att trots allt så hinner jag med att vila upp mig vilket var oerhört nödvändigt, har känt mig sliten den sista tiden och det är ju inte så konstigt med tanke på att vara arbetslös är extremt påfrestande på både psyke och ekonomi.
I morgon kommer städhjälpen hit, så det slipper jag göra vilket är extra skönt både för mig och mamma. Rut avdraget ftw!
Vi är alla trötta på den, och vi har alla drabbats av den på ett eller annat sätt. Antigen genom någon närstående, kanske en släkting, en käresta eller kanske din bästa vän. Eller en förälder eller kanske ditt barn, alla har vi på nåt sätt berörts av den hemska sjukdomen Cancer. För mig var första gången jag fick kontakt med ordet Cancer i klass fem. En av mina klasskamrater, en flicka, fick diagnosen skelettcancer när jag precis bytt skola. Och jag minns att den redan var långt gången när man upptäckt den så sen gick det fort. Innan vi slutade på våren hade hon avlidit av sin sjukdom, och jag minns när min Pappa prästen kom hem till middag den dagen, med tårar i ögonen berättade han att han hade varit på sorgebud hos min klasskamrats föräldrar. Jag minns och jag minns också hur svårt det var för Pappa att ha den jordfästningen, en klasskamrat till ett av hans barn…..
Min Pappa som själv många år senare fick diagnosen binjurecancer, och man opererade bort hela hans högra njure. Och sen skulle det vara bra med det, men…. njurcancer har det hemska med sig att den gärna delar med sig i form av metastaser till skelettet, och i synnerhet ryggraden. Och ca 10 år senare var det så, pappas ryggrad var angripen visade röntgen och två ryggkotor byttes ut på Akademisk i Uppsala. Men det var inte det värsta, under den långa och svår operationen upptäckte men dessutom att bukhinnan var angripen och… ja ni förstår….. Från upptäckten till att Pappa gick bort tog det bara lite drygt 4 månader……
Så året efter, ja då var det dags igen… Denna gång min Mamma, man hade hittat ett myelom och man gjorde nu fördjupade undersökningar på det. Det visade sig vara ett ‘godartat’ myelom, som man ‘bara’ behövde kontrollera regelbundet. Så har man nu gjort under så där en 6 år och det har hållit sig i schack, men…..
Igår Onsdag var min Mamma på Hematologen igen för ett återbesök då man sett på blodproven vid senaste provtagningen att värdena som man håller koll på hade skjutit i höjden. Så det var dags för ett nytt benmärgsprov, svar på det kommer om ca två veckor. Men vad doktorn sa var att Mamma skulle vara beredd på att få cellgiftsbehandling. Tungt är det i vilket fall som helst även om vi vetat att det kunde komma.
Så nu är det bara att vänta och se om och när…….
Tungt…….
I torsdags var jag på mitt livs första Thanksgiving Dinner hos mina vänner Renee och Stefan. Det var en mycket gemytlig och trivsam kväll i good vänners gemenskap, med mycket värme och glädje. Oavsett bakgrunden till TG tycker jag att visa sin familj och sina vänner tacksamhet för att dom finns i ens liv. Värt att notera är att hälften av alla som var med på middagen finns på Twitter och är aktiva där.![]()
Maten var god och annorlunda, och ska man sammanfatta menyn i ett ord så är det: SÖT! Vad sägs t.ex. om Sweet Potatoes gratinerade med Marshmallows? Men det mesta var sött i sig själv utan tillsatt sötning. Och jag antar att salt var hårdvaluta när emigranterna kom till USA för att bosätta sig. För mig som älskar mat fick jag en del nya uppslag som kanske dyker upp i nån form längre fram i en kokbok jag planerar.
(c) 2009 CJ Lucke
Veckan i helhet har varit intensiv och omtumlande, med mycket intryck och stor glädje plus ett svart stänk. Jag är glad att jag lever i nuet och har så många underbara vänner som gör mitt liv SÅ mycket bättre. Tack all, ingen nämnd och ingen glömd!















