Händelser
Almedalsveckan
Ja nu närmar sig Almedalsveckan med stormsteg, och för egen del ska det blir så skönt att åka ner till ‘min Ö’ och träffa mina (i huvudsak Analoga) vänner där. Väl där blir det förmodar jag en hel del hänga med Twittervänner som också kommer dit. Nätverkandet kommer att vara en del av det viktiga arbetet under veckan men också att hämta ny energi och kraft för mina kommande utmaningar. har sett att några av mina onlinevänner som jag ännu inte träffat IRL kommer di så det blir extra kul att träffa dom. jag kommer självklart att blogga från min vecka där så ni kan följa mig både här och på min Posterous sporring.nu där jag kommer att ladda upp foton och korta notiser under dagarna.
Politik
Självklart kommer jag att försöka få svar på min fråga vad man tänker sig göra för oss sidokvalificerade 50-plussare. Och vad man tänker göra åt åldersdiskriminering som florerar på den Svenska arbetsmarknaden. För egen del ser jag inte något parti som tar den här frågan på allvar, utan nu gäller det enbart att ragga den unga väljargruppen (som man inte lyckas speciellt bra med heller), så vi 50-plussare får snällt vänta……
Vänner
Ser fram emot att träffa mina vänner som finns kvar på ‘ön’, jag längtar oerhört efter dom då dom har varit del av mitt liv under åren jag bodde där. Under dom första 6 åren efter att jag flyttade från Gotland så längtade jag så mycket och försökte hitta jobb där för att kunna återvända. Men nu inser jag att både jag och Gotland har förändrats och det jag hade/kände/upplevde där var då och att det inte kommer att bli samma sak igen. Så nu njuter jag av att åka ‘hem’ även om ‘hem’ har förändrats.
Nu är nu och då är då
Har sett mina föräldrars vänner återvänd till orter där dom växt upp eller trivts under sitt yrkesliv och blivit besvikna, i vissa fall djupt besvikna så för egen del tror jag att man ska leva där man är och det vi kallar nuet så mycket som möjligt. Jag skulle däremot kunna tänka mig att flytta igen (den 28e gången i ordning i så fall) och då gärna till Norrköping där jag har många nära och goda vänner. Men jag är anpassningsbar så dyker det upp ett jobb varsomhelst så tar jag chansen och rör på mig, ingen tvekan om den saken.
Och störst av all är Kärleken
Var igår inne i stan och stod ovanför Finlandsbåtarna och tittade på när Victoria och Daniel roddes i den vackra slupen Vasaorden. Egentligen hade jag inte tänkt att titta alls, men hamnade där av en slump. Jag ska villigt erkänna att jag blivit trött på all uppståndelse kring ‘The Royal Wedding’, men mest för att jag tycker att dom borde få vara i fred med sin kärlek. Jag vet själv hur stort det är att gifta sig, vilka starka känslor man har och att man nästan håller på att spricka av lycka. Vi fick en liten (eller ganska stor) glimt av Kronprinsess partes inbördes kärlek när Prins Daniel höll sitt tal, jag och många med mig hade nog tårar i ögonen när vi såg hur Victoria tittade på sin Daniel.
För att lyckas
Vis av erfarenheten (min egen då) så krävs ett stort mått av förtroende och tillit för att få ett äktenskap (eller samborelation för den delen med) att fungera. Är det så att en av parterna inte känner det är relation snart på fallrepet. Men man kan arbeta för att bygga sin relation, och det är som min salig far sa en av bristerna med vår generation. Vi har inte alltid haft det tålamodet, och vi har så levt i ‘drömmen’, den första rusiga kärleken som tyvärr inte är den som leder till en livslång relation. Mina vänner Tord och Heléne (Lovelab) jobbar med det på ett i mitt tycke lysande sätt och jag kan bara rekommendera den som läser det här känner att sin relation har ‘grus i maskineriet’ att läsa vad dom skriver på sin blogg, eller varför inte delta i något av deras kurser?
Framtiden
För Vår Kronprinsessa och hennes Prins är framtiden ljus, dom kommer att få ett rikt och förmodar jag lyckligt liv tillsammans. Dom kommer att få arbeta tillsammans och njuta av det. (Ingen sidokvalificering där inte!) För egen del har jag gett mig själv i läxa att våga bjuda ut någon kvinna igen, jag behöver återfå tron på mig själv som man och som människa. Och som man brukar säga kommer tid kommer råd, jag inväntar och hoppas att dörren öppnas för mig ännu en gång.
Min bilder från The Royal Wedding finns här!
Så har vi då sett, lyssnat och njutit en del i alla fall. Kvällens höjdpunkt var den otroliga ballerinan från Kina. Jag är fortfarande skakade av denna virtuosa och till synes helt utan leder ängel rörde sig som en fågel där på scenen.
Av artisterna så gladdes jag att få se och höra Lisa Nilsson speciellt. Hon har alltid varit en favorit för mig och jag bara älskar hennes röst. Skulle gärna sett mer av henne i stället för Peter Jöback som jag tycker har en tråkig röst som definitivt inte ger mig något.
Men på det stora hela en väl sammansatt och lyckad föreställning där Victoria strålade med en fantastisk glans. Ska bli intressant att se vigseln (som jag får se på nån repris) också, lär bli en fantastisk ceremoni.
